Hoppa till innehållet

Charlotte Bühler

Från Wikipedia
Charlotte Bühler
Född20 december 1893[1][2][3]
Berlin[4]
Död3 februari 1974[2][3][5] (80 år)
Stuttgart[6]
Medborgare iTyskland och USA
Utbildad vidFreiburgs universitet
SysselsättningPsykolog, universitetslärare
ArbetsgivareWiens universitet
Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet
MakeKarl Bühler
Redigera Wikidata

Charlotte Bertha Bühler (född Malachovsky), född 20 december 1893 i Berlin, död 3 februari 1974 i Stuttgart, var en tysk psykolog. Hon var hustru till Karl Bühler.

Charlotte Bühler blev filosofie doktor i Dresden 1920, extraordinarie professor i psykologi vid Wiens universitet 1929, kom 1938 till Norge där hon anställde som professor vid Norges Lærerhøiskole i Trondheim och vistades från 1940 i USA. Resultaten från hennes omfattande och betydelsefulla undersökningar inom barnpsykologin, delvis utförda i samarbete med maken Karl Bühler, Hildegard Hetzer med flera publicerades till stor del i de av Charlotte Bühler utgivna skriftserierna Quellen und Studien zur Jugendkunde (1922–) och Wiener Arbeiten zur pädagogischen Psychologie (1924–). Bland hennes många arbeten märks Das Märchen und die Phantasie des Kindes (1915. 3:e upplagan 1929), Das Seeleben des Jugendlichen (1922, svensk översättning Ungdomens själsliv 1935, 3:e upplagan 1941), Kindheit und Jugend (1928, 3:e upplagan 1931), Kleinkinder-Tests (1932, tillsammans med Hildegard Hetzer), Der menschliche Lebenslauf als psychologisches Problem (1933), Praktische Kinderpsychologie (1938, svensk översättning 1939, 2:a upplagan 1945). Till svenska har även översatts Utvecklingspsykologi (1938) och Barnpsykoterapins nuvarande läge (1941).

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w64179jz, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: buhler-charlotte, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 10041.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]